Maskinbearbetning

Grävlastare in action
Maskintillverkning

Tillverkning av maskiner

Grävlastare är multifunktionella entreprenadmaskiner som kombinerar egenskaperna hos en traktor, en frontlastare och en grävmaskin. Tillverkningen av dessa komplexa maskiner kräver ett noggrant samspel mellan

Läs mer »
Monterad hantverkarställning
Maskinbearbetning

Tillverkning av hantverkarställningar

Industriella metoder, maskiner och materialteknik Hantverkarställningar, även kallade aluminiumställningar eller rullställningar, är avgörande hjälpmedel i bygg- och installationsarbete. Deras tillverkning kräver en kombination av låg

Läs mer »
CAD prototyp
Maskinbearbetning

Prototyptillverkning

Vad är prototyptillverkning? – En nyckel till snabbare och bättre produktutveckling Prototyptillverkning är en avgörande del av modern produktutveckling. Genom att skapa en fysisk eller

Läs mer »
Reverse engineering
Industriell mätteknik

Reverse Engineering

Vad är Reverse Engineering? Reverse engineering, eller bakåtutveckling, är processen där man demonterar, analyserar och dokumenterar ett befintligt fysiskt objekt eller system för att förstå

Läs mer »
Närbild på MMA svetsning
Svetsning

En grundläggande guide om svetsning

Svetsning är en process där material, vanligtvis metaller eller termoplaster, sammanfogas genom att värma dem till en temperatur som möjliggör sammanfogning med eller utan tillsatsmaterial.

Läs mer »
Monterad hantverkarställning
Maskinbearbetning

Tillverkning av hantverkarställningar

Industriella metoder, maskiner och materialteknik Hantverkarställningar, även kallade aluminiumställningar eller rullställningar, är avgörande hjälpmedel i bygg- och installationsarbete. Deras tillverkning kräver en kombination av låg

Läs mer »
CAD prototyp
Maskinbearbetning

Prototyptillverkning

Vad är prototyptillverkning? – En nyckel till snabbare och bättre produktutveckling Prototyptillverkning är en avgörande del av modern produktutveckling. Genom att skapa en fysisk eller

Läs mer »
Närbild på MMA svetsning
Svetsning

En grundläggande guide om svetsning

Svetsning är en process där material, vanligtvis metaller eller termoplaster, sammanfogas genom att värma dem till en temperatur som möjliggör sammanfogning med eller utan tillsatsmaterial.

Läs mer »
Reverse engineering
Industriell mätteknik

Reverse Engineering

Vad är Reverse Engineering? Reverse engineering, eller bakåtutveckling, är processen där man demonterar, analyserar och dokumenterar ett befintligt fysiskt objekt eller system för att förstå

Läs mer »

FAQ – Maskinbearbetning

Vad är skillnaden mellan interpolerad och konventionell cirkulärfräsning?

Konventionell cirkulärfräsning innebär att man programmerar ett fast cirkelsegment (t.ex. G02/G03 i G-kod) i ett plan. Interpolerad cirkulärfräsning däremot används när man behöver bearbeta komplexa cirklar eller spiralformade banor med simultan justering av flera axlar (t.ex. i 3D-bearbetning). Detta kräver samverkande rörelse i X, Y, och ofta Z, samt användning av CAM-program som stöder multi-axlig interpolering. Det ger högre ytfinhet och bättre kontroll i t.ex. packningsspår eller ovala säten.

Valet beror på flera faktorer:

  • Materialets seghet: HSS är mer förlåtande vid svårspända eller svängande detaljer.

  • Kostnad per verktygsenhet: HSS är billigare och enklare att slipa om, särskilt i manuella maskiner.

  • Bearbetningshastighet: Hårdmetall kräver högre skärhastighet och stabil maskinmiljö (minimalt spel, bra kylning).
    Vid små serier och manuell bearbetning är HSS fortfarande mycket konkurrenskraftigt – särskilt för fackverkstäder och prototypbearbetning.

Vibrationer kan uppstå av flera dolda orsaker, t.ex.:

  • Strukturell resonans i maskinens ram eller fundament (särskilt vid vissa varvtal).

  • För låg verktygsspännkraft i HSK/BT-fattningar.

  • Ofördelaktig förhållande mellan utstick och diameter – bör hållas under 3:1.

  • Otillräcklig dämpning i fixtur eller statisk friktion i kontaktytan.
    En lösning kan vara att använda dämpade verktygshållare (Silent Tools), eller byta till skärgeometrier med varierad spirallängd för att bryta harmoniken.

.

HPC (High Pressure Coolant) blir relevant vid:

    • Djupa borrhål (>4×D), där spånevakuering annars misslyckas.

    • Svårbearbetade material som titan, Inconel eller rostfritt, där skärzonen måste kylas aggressivt för att förhindra termisk expansion och fasförändring.

    • Vid användning av invändigt kylade verktyg i stål eller härdat material (>45 HRC).
      HPC ger ofta dramatiskt ökad verktygslivslängd och förbättrad måttnoggrannhet, men kräver tätade verktygsfästen och pumpkapacitet på ≥50 bar.

  • Soft jaws (mjukbackar): Frästa för att passa specifik detaljform. Används för repeterbar spänning av ämnen i små till medelstora serier. Kan planfräsas om för nya detaljer.

  • Hard jaws (härdade backar): Har standardiserad greppyta, används för grövre bearbetning eller där hög slitstyrka krävs. Ofta räfflade eller tandskurna.
    Soft jaws ger bättre centricitet och deformationstyrning, särskilt i tunnväggiga detaljer eller ytbearbetning med snäva toleranser.

Skärförloppet, matningsriktning, skärdjup och kylning påverkar hur mycket restspänning som byggs upp eller frigörs i materialet.
Exempelvis:

  • Vid grovfräsning med stor avverkning frigörs mycket spänning på en gång → detaljen kan slå sig.

  • Symmetrisk bearbetning (båda sidor av detaljen samtidigt) reducerar deformation.

  • Användning av ”full cut–semi finish–finish”-sekvens minskar risken att ändra materialets struktur efter slutfas.
    För kritiska detaljer bör man överväga spänningsglödgning eller halvfärdig bearbetning före värmebehandling.

Material som kombinerar höga skärkrafter, dålig spånbrytning och låg värmeavledning är de mest problematiska. Exempel:

  • Inconel 718: Håller kvar värme i skäreggen, skapar arbetsförhärdning och orsakar mikroflisning.

  • Titan Ti-6Al-4V: Dålig värmeledningsförmåga och tendens att binda till verktyget (adhesiv nötning).

  • Härdat stål (>60 HRC): Kräver CBN eller keramiska skär, där vibrationsfri bearbetning är avgörande.
    Bearbetningen kräver anpassad geometri, korrekt kylning och ofta mycket snäva toleranser i maskinuppsättning.

En CMM används för att kontrollera dimensions- och formtoleranser med mycket hög precision (ner till 1–2 µm). I verkstadsmiljö används ofta ”shop-floor CMM” med inbyggd temperaturkompensation, vibrationsdämpning och dammtäta kapslingar. Mätproben kan vara:

  • Taktil (kontaktbaserad): Bäst för noggranna punktmätningar.

  • Optisk eller laser: Snabbare scanning men känsligare för ytkvalitet.
    CMM används efter svarvning/fräsning för att verifiera planhet, läge, cirkularitet och hålbild.

  • G-kod: Maskinnära språk, ofta ISO-standard (t.ex. G1, G2, G43). Kräver manuell programmering, bra vid enkla detaljer och enkel 2-axlig fräsning.

  • CAM-genererad kod: Automatgenererad från CAD-modell via post-processor. Innehåller ofta maskinanpassade kommandon, verktygsväxlingslogik, offsethantering och simultan fleraxlig rörelse.
    CAM möjliggör avancerade strategier som trokoidal fräsning, 5-axlig konturbearbetning och simulering före körning.

Inte optimalt. Verktyg för torra applikationer har ofta:

    • Skär med högre värmetålighet (t.ex. TiAlN-beläggning)

    • Geometri som underlättar spånavgång utan kylmedel

    • Ändrad spånvinkel för att minska friktion
      För våta processer prioriteras kylkanalers utformning, vassare eggar (för lägre skärkrafter) och ofta annan beläggningskombination. Det är bäst att välja verktyg efter kylstrategin.

Adaptiv bearbetning innebär att CAM-systemet automatiskt optimerar verktygsbanor i realtid för att hålla konstant belastning på verktyget. Används främst i grovbearbetning av svårbearbetade material. Fördelar:

  • Högre materialavverkning per minut

  • Mindre värmeuppbyggnad

  • Längre verktygslivslängd
    Strategin kräver ofta högpresterande styrsystem (t.ex. Heidenhain, Siemens eller Fanuc i nyare versioner) och CAM-stöd (t.ex. Fusion 360, Mastercam Dynamic, HyperMill).

Våra andra sidor