Blästerskåp i verkstaden: så dimensionerar ni rätt från början

Ett blästerskåp byts sällan ut. Det står kvar i tio, femton år, och besluten ni fattar i offertskedet följer med i varje skift under hela den tiden. Kammarens mått, matningsprincipen och var filterluften släpps ut går inte att ändra i efterhand utan att det kostar pengar. Nedan de punkter som i praktiken avgör om skåpet blir en flaskhals.

Sugmatat eller tryckmatat

I ett sugmatat skåp, ofta kallat injektorskåp, skapar tryckluften ett undertryck i pistolen som drar upp blästermedlet ur trattens botten. Konstruktionen är enkel, slitdelarna få och luftförbrukningen måttlig. Den passar bra för lätta och finkorniga medel som glaskulor, och den är förlåtande när operatören arbetar på tunn plåt eller ömtåliga detaljer.

Ett tryckmatat skåp har i stället en trycksatt behållare, blästerklockan, där mediet doseras in i luftströmmen under fullt tryck. Partiklarna får högre hastighet och avverkningen ökar rejält. Ett avrostningsjobb som tar tjugo minuter i ett sugmatat skåp landar ofta på fem till tio minuter i ett tryckmatat.

Det kostar luft och blästermedel, och slitaget på dysa, slang och tätningar går upp. Räkna också med att operatören behöver lite mer vana: på tunna gods och mjuka material är det lättare att blästra sönder något med ett tryckmatat system. Har ni serier med hårt sittande beläggningar och blästring är en produktionsflaskhals, tjänar tryckmatning normalt in sig snabbt. Kör ni tio detaljer i veckan för rengöring inför lackering finns det ingen anledning att betala för det.

Kammaren styr mer än ni tror

Mät den största detaljen ni ska köra, och lägg sedan till plats för att kunna vinkla pistolen. Operatören blästrar sällan rakt uppifrån utan står i vinkel mot ytan, på 10–20 cm avstånd, och behöver kunna gå runt godset med strålen. Ett skåp som precis rymmer detaljen fungerar på pappret men gör jobbet dubbelt så långsamt.

Ta också ställning till hur godset ska in. Under några kilo räcker sidodörren. Tyngre än så vill ni ha sidomatningsbord med vagn på räls, en slits i taket för lyft med travers, eller genomföringar i sidodörrarna om detaljerna är långa. Ett snurrbord i kammaren sparar mycket tid när ni ska vända otympliga bitar. Bänkmodeller på en halv meters bredd och kammare där gods rullas in på vagn säljs båda som blästerskåp, och prisskillnaden mellan storlekarna är oftast liten jämfört med vad det kostar att köpa för litet.

Arbetshöjden är värd en tanke till. Handskarnas placering avgör hur operatören står, och blästring är stillastående arbete i samma position under långa pass.

Luften är den vanligaste flaskhalsen

Det är dysan som bestämmer luftbehovet, inte skåpet. En liten sugmatad pistol klarar sig på några hundra liter fri luft per minut, medan ett tryckmatat system med 5–6 mm dysa kan dra över 2 000 l/min vid 6 bar. Som tumregel ger en skruvkompressor omkring 100–120 l/min fri luft per installerad kW, vilket betyder att det tryckmatade skåpet kräver en kompressor på 18–20 kW som orkar gå kontinuerligt.

Två saker missas ofta i den kalkylen:

  • Dysslitage höjer förbrukningen. En dysa som slitit upp sig från 5 till 6 mm har fått drygt 40 procent större area och drar luft därefter. Trycket i skåpet sjunker, avverkningen sjunker, och felsökningen börjar ofta i fel ände.
  • Kompressorn ska klara kontinuerlig drift. Blästring är inte intermittent uttag som en mutterdragare. Ett skåp som körs i timmar drar det den drar, hela tiden.

Torr luft är lika viktigt. Fukt i systemet får blästermedlet att klumpa i tratten, dysan börjar spotta i stället för att ge jämn stråle, och sikten i kammaren blir sämre. Vattenavskiljare räcker sällan i en verkstad utan kyltork; sikta på en tryckdaggpunkt några grader under den lägsta temperaturen luften passerar.

Filter, cyklon och var luften tar vägen

Stoftavskiljaren avgör sikten i kammaren, och sikten avgör kvaliteten på jobbet. En cyklon före filterenheten separerar användbart blästermedel från nedbrutet finmaterial, så att ni återför rent medel till kretsloppet och skickar dammet vidare. Utan den blandas finfraktionen in i mediet, avverkningen sjunker och operatören ser allt sämre efterhand.

Filterpatroner med automatisk rensning via tryckluftspuls håller tryckfallet nere utan att någon behöver stanna och skaka filtret. Bestäm tidigt om filterluften ska ut i lokalen eller ledas ut ur byggnaden. Släpps den inomhus krävs HEPA-filtrering som slutsteg, och det är enklare att ta med i grundutförandet än att bygga på i efterhand.

Filterbytet är för övrigt det moment där personalen exponeras mest. Planera för P3-andningsskydd, tät hantering av det uppsamlade stoftet och en rutin för hur dammet avfallshanteras.

Kvartsreglerna gäller även om ni inte blästrar med sand

Sedan den 1 januari 2025 ligger Arbetsmiljöverkets kvartsregler i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön. Kvartshaltigt material får bara användas som blästermedel vid manuell blästring om det sker i ett slutet skåp med utsug, eller vid våtblästring där vatten tillsätts mediet. Det är i praktiken skälet till att kvartssand försvunnit från frihandsblästring i Sverige.

Poängen som ofta missas: dammet kan innehålla kvarts även när mediet är kvartsfritt. Gjutgods med rester av formsand, betong, sten och en del keramiska material avger kvartshaltigt damm när ni blästrar dem, oavsett om ni kör glaskulor eller korund. Då gäller reglerna er.

Det hygieniska gränsvärdet för respirabelt kvartsdamm är 0,1 mg/m³ som medelvärde över arbetsdagen och finns i gränsvärdeslistan i AFS 2023:14. Filter och annan dammreducerande utrustning ska funktionskontrolleras minst var sjätte månad. Ligger exponeringen på minst halva gränsvärdet och arbetet pågår mer än 20 timmar i veckan under minst tre månader per år, ska arbetstagarna erbjudas medicinsk kontroll med tjänstbarhetsintyg. Saknas intyget är sanktionsavgiften 15 000–150 000 kronor beroende på antalet anställda.

Ta med i offertunderlaget

Fråga leverantören om följande innan ni jämför priser, annars jämför ni inte samma sak:

  • Dysdimension i grundutförandet och luftförbrukning vid 6 bar
  • Filterarea, reningsmetod och om HEPA-steg ingår
  • Om cyklon är standard eller tillval
  • Belysningens effekt och om skyddsglas eller skyddsfilm ingår
  • Handskarnas typ och vad ett byte kostar
  • Leveranstid på slitdelar: dysor, slangar, filterpatroner, tätningslister
  • Innermått i kammaren angivna som fri arbetsyta, inte som yttermått

Det sista är värt att kontrollera två gånger. Skillnaden mellan yttermått och verklig arbetsyta är ibland tio centimeter i varje riktning, och det är precis de centimetrarna som avgör om er största detalj går in.

Fler inlägg

Rulla till toppen